Albert och Herbert är en svensk komediserie från 1970-talet som utspelar sig i Göteborg. Serien handlar om en far och son som bor tillsammans och driver en liten skrothandel.
Originalserien sändes i fyra säsonger och finns i dag att streama på SVT Play och i vår tv-tablå kan du se när Albert och Herbert går på tv. Senare gjordes också Albert och Herberts julkalender 1982 och föreställningen Albert och Herbert på Lisebergsteatern.
Det mesta kretsar kring deras vardag. Den dåliga ekonomin. Pengarna som aldrig riktigt räcker. Och Herberts försök att komma vidare i livet medan Albert helst vill att allt ska vara som det alltid har varit.
Vad handlar Albert och Herbert om?
De driver en liten skrotfirma. Det är Herbert som arbetar och ser till att det kommer in pengar. Han åker runt, gör affärer och försöker hålla verksamheten flytande.
Albert är oftast hemma. Han lagar mat och ser till att det finns något att äta när Herbert kommer hem. Det är inte alltid någon höjdare. I ett avsnitt köper han billig korv som det har kommit fotogen på, bara för att den var billigare. Det säger ganska mycket om deras ekonomi och om Albert, som är präglad av en uppväxt där inget fick gå till spillo.
De lever med små marginaler. Nästan varje avsnitt innehåller en diskussion om vad pengarna ska användas till. Ska de köpa något nytt. Ska de spara. Eller ska Albert få som han vill.
Ett tydligt exempel är avsnittet Bumburken.
Herbert vill köpa en ny bil för sina sparpengar. Albert vill i stället köpa en färg tv eftersom han bara har en liten svartvit apparat. Herbert köper bilen ändå. Då blir Albert plötsligt dålig, hamnar på sjukhus och säger att han har fått minnesförlust.
Herbert får dåligt samvete. Det slutar med att han köper en färg tv till sin far.
Det mönstret återkommer. När Herbert vill resa, träffa en kvinna eller göra något för sin egen skull händer det ofta något som får honom att stanna kvar. Albert blir sjuk. Eller nedstämd. Eller påminner om hur mycket han har offrat.
Under bråken om pengar ligger något annat. En rädsla för att bli ensam.
Rollista i originalserien
| Skådespelare | Roll | Säsong |
|---|---|---|
| Sten-Åke Cederhök | Albert Karlsson | 1–4 |
| Lennart Lundh | Herbert Karlsson | 1 |
| Tomas von Brömssen | Herbert Karlsson | 2–4 |
Albert Karlsson
Albert är pappan, snål, dramatisk och ibland ganska manipulativ. Han vill bestämma över pengarna trots att det är Herbert som arbetar ihop dem.
Samtidigt märks det att han är beroende av sin son. Han vill inte bli ensam. Det gör honom både jobbig och lite sorglig på samma gång.
Sten-Åke Cederhök föddes 1913 och avled 1990. Rollen som Albert är den han oftast förknippas med. Det är ofta hans sätt att spela som gör scenerna roliga, mer än själva replikerna i sig.
Herbert Karlsson
Herbert är sonen som håller verksamheten igång. Han vill vidare i livet, men sitter fast i ansvaret och i relationen till sin far.
I första säsongen spelades Herbert av Lennart Lundh. Från säsong 2 tog Tomas von Brömssen över rollen. Det är hans tolkning som de flesta minns, och många tycker att serien blev bättre efter bytet.
Tomas von Brömssen är född 1943 och arbetar fortfarande som skådespelare.
Lennart Lundh föddes 1929 och avled 1997.
Rollista i Albert och Herberts julkalender 1982
| Skådespelare | Roll |
|---|---|
| Sten-Åke Cederhök | Albert |
| Tomas von Brömssen | Herbert |
Julkalendern bygger på samma relation och samma typ av vardagskonflikter, men i 24 avsnitt fram till julafton. Avsnitten är ungefär lika långa som i originalserien, runt 20 minuter. Ekonomin, småtjafset och beroendet mellan far och son är fortfarande i centrum.
Både Albert och Herbert tycker om julen, men kanske Albert lite extra. Han vill pynta ordentligt, med tomtar, girlanger (eller guvernanter som han kallar det) och allt som hör till. För Albert är julen tradition, och traditionen är att de firar tillsammans. Så har det alltid varit, och så ska det fortsätta vara.
I det första avsnittet åker Herbert till den lokala resebyrån. Han planerar att resa till Alperna över jul och fira på egen hand. Det tas inte väl emot. Albert har svårt att acceptera tanken på en jul utan sin son.
Senare i kalendern bryter Herbert benet när han försöker träna slalom på gården. Han bygger en egen ramp, trots att det inte finns någon snö, och åker rakt in i köksfönstret. Det sätter stopp för Alpresan.
Till slut blir det jul hemma ändå, precis som Albert vill. Men det blir inte helt som vanligt. Herbert bestämmer sig för att bjuda in grannar och bekanta till julafton. När dagen kommer visar det sig att Albert har fått röda hund. Det slutar med att far och son firar ensamma trots allt.
Det går att känna igen en del från originalserien. Där finns ett julaftonsavsnitt där Herbert vill resa till Mallorca. Det ställs in efter att Albert gett honom dåligt samvete. Även då bjuds grannar in, och även då slutar det med att de firar själva när Albert får vattkoppor. Det är inte det enda exemplet. Flera av konflikterna i julkalendern känns som variationer på sådant som redan prövats i originalserien.
Rollista i Albert och Herbert på Lisebergsteatern
| Skådespelare | Roll |
|---|---|
| Sten-Åke Cederhök | Albert |
| Tomas von Brömssen | Herbert |
I scenversionen möter vi dem inför publik. Mycket är sig likt, men tempot är högre och situationerna mer uppskruvade.
Föreställningen är uppdelad i två delar, den första på cirka 40 minuter och den andra på runt 55 minuter.
Den första delen kretsar mycket kring hur Albert lägger sig i Herberts privatliv. Det börjar med att Albert sitter och läser Herberts dagbok. När Herbert kommer hem från jobbet blir han påkommen. Det visar sig också att Albert har läst brev som Herbert fått från en kvinna.
Samtidigt har de fått ett brev från taxeringsmyndigheten. Albert har under många år gjort hustruavdrag trots att Herberts mamma varit död i trettio år. När Folke Björk från taxeringsmyndigheten dyker upp försöker Albert slingra sig. I en scen spelar han halvdöv, vilket leder till flera komiska missförstånd. Till slut går det så långt att de låtsas att hustrun fortfarande lever, och Albert klär ut sig till henne för att rädda situationen.
Den andra delen tar en ny vändning när en kvinna vid namn Maria dyker upp. Hon är gravid i åttonde månaden och påstår att Herbert är far till barnet efter en fest åtta månader tidigare. Det skapar kaos i lägenheten. Albert reagerar först med oro över att förlora sin son, men svänger snabbt och börjar i stället se fram emot att bli farfar.
Det får dock en helt ny vändning när det visar sig att barnet inte alls är Herberts. En annan man, Bengt, kliver fram och det står klart att det är han som är pappan.
Därför minns många serien
Albert och Herbert är på ytan en enkel komedi om pengar, tjafs och vardag. Men under bråken finns något annat. En far som inte vill bli lämnad. En son som vill vidare men inte riktigt tar steget.
Oavsett om det är i tv-serien, julkalendern eller på scen är det relationen mellan dem som bär allt. Det är där humorn finns, men också det som gör att man fortfarande minns dem.
Det handlar inte bara om snålhet och missförstånd. Det handlar om två människor som är mer beroende av varandra än de vill erkänna.
Och kanske är det därför Albert och Herbert fortfarande känns igen, långt efter att serien slutade sändas.
Originalserien, julkalendern från 1982 och föreställningen på Lisebergsteatern finns att streama på SVT Play, för den som vill se dem igen.





